Dressyr kan vara farligt.

Se bara hur det gick vid juniorernas prisutdelning vid SAAB International Dressyr Grand Prix-tävlingarna på Flyinge i helgen.

Där bråkade vinnande hästen Fairy Tail vid ärevarvet och sprang rakt in i en vägg.  Både han och hans ryttare Ellen Lindén Urnes fick rejäla smällar så Fairy Tail kördes till djursjukhuset i Helsingborg och Ellen till sjukhus i Lund. Båda klarade sig dock utan större skador. Men där ser man, även den mest väldresserade häst kan råka ut för panik ibland.

Jag tillbringade en massa timmar vid tävlingarna i Flyinge. Det var trevligt och hjärtligt och det var en hel del bra dressyr som bjöds, inte minst av danska världsfyran Cathrine Dufour, en synnerligen trevlig och lättsam 26-åring. Hon hade med sig påläggskalven Bohemian, en åttaåring som kan bli hur bra som helst. Och givetvis vann hon både Grand Prixen och Specialen.

Patrik Kittel, som ju initierat samarbetet med SAAB, fanns också på plats. Han hade med sig en explosiv häst vid namn Chupa Chup, en elvaårig valack som enligt uppgift tidigare reds av en japan.

Det var första gången på väldigt länge som det reds internationell dressyr på Flyinge och jag vet att tävlingen varit efterlängtad. Döm då av min förvåning när jag såg gapande tomma läktare. Dubble olympiske guldmedaljören och legendaren, tysken Klaus Balkenhol (ni vet han som tävlade sin tjänstehäst inom polisen, Goldstern) höll clinic och den om något borde lockat massor av folk. Men icke. Jag hörde en förklaring som sa att när man försökte köpa biljetter på Ticketmaster, så fick man beskedet att det var slutsålt. Är det så, tycker jag att Ticketmaster ska betala skadestånd. Det blev ju ett rejält biljettbortfall för arrangörerna, och inkomstbortfall för alla utställarna.

Snart har det gått en vecka sedan jag kom hem från VM-tävlingarna i Tryon. Så här med facit i hand var det en fantastiskt fin upplevelese. Sporten (läs hoppningen) gick det minsann inte att klaga på. Trots att många av de stora namn vi är vana att se inte fanns i starlistorna var det klass på prestationerna.

Jag sprang förresten på Fredrik Jönsson (och Piia och Emil) när jag var på Flyinge. Fredrik hade haft en omtumlande vecka och berättade att det varit betydligt mer uppmärksamhet kring hans åttondeplats och lagets silver än han väntat sig. ”Till och med nere på byn stannar folk mig och gratulerar”, berättade han.

Ryktena om priset på hans häst Cold Play har varit ordentligt i svängning men Fredrik är inte särskilt lockad att sälja, trots att antalet miljoner som kön av köpare erbjuder är enormt. För Fredrik är sporten oerhört viktig, och han vill så gärna rida OS i Tokyo om två år. Så vi får väl de vad som händer.

Fredrik genomförde inte enbart sitt första VM i hoppning på ett otroligt fint sätt bara under sina ritter. Han gjorde dessutom stor succé som lagmedlem med sitt lättsamma och humoristiska sätt. Också kontakten med media skötte han så bra att alla älskade honom.

 Fortfarande en byggarbetsplats när VM-tävlingarna drog igång.

Tävlingsområdet i Tryon i Mill Spring i Appalachernas utkant var inte färdigbyggd men tävlingarna kunde genomföras ändå. Läktarbyggnaderna ska färdigställas, liksom en stor läktare för hästpolo, och naturligtvis själva hästpolobanan, bland annat. Tävlingsområdet kommer att bli ett av de bästa i världen men frågan är, till vad?

Helt säkert blir det en tummelplats för mindre internationella tävlingar och regelbundet återkommande nationella tävlingar. Det är bara att titta i den amerikanska kalender, den är ganska full med Tryon-meetings för lång tid framåt.

Men fler VM? Det talades om att alternera VM mellan Aachen i Tyskland och Tryon i USA. Tanken är ganska god eftersom det då inte kommer att behöva byggas dyra, nya anläggningar för något som kanske blir en engångsföreteelse för orten. Aachen köper jag rakt av. I Tyskland och Europa finns det breda intresset, här fylls läktarna av sig själva. Men Tryon, det ligger långt ute i ingenstans, i ett land utan ridsporttradition- och/eller intresse. Här är det i hög grand en sport för de mera bemedlade, det var bara att ta en titt på åskådarna.

 Trump-högkvarter i lilla Shelby. Här visste man inget om några VM-tävlingar.

Under VM-tävlingarna körde jag och kollegorna in i lilla staden Shelby (20 000 invånare) för att äta en bit mat. Där var det väldigt få som hade en aning om att det pågick VM-tävlingar i hästsport bara 20 minuters bilresa bort. Jag tycker det belyser problemet ganska klart.

Tryon har dessutom vädret emot sig. Visst, man hade otur att orkanen Florence skulle komma mitt under tävlingarna, men orkaner på höstkanten är inget ovanligt i västra USA.

Kanske blir det inget mera samlat ryttar-VM. Det som startade som en sådan succé i Stockholm 1990 har blivit en tungrodd och väldigt dyr koloss. De små grenarna tjänar på ett samlat VM, de får sin stund i rampljuset (ungefär som curling under ett vinter-OS) och det är väl bra. Men jag tycker det vore mycket bättre att dela grenarna. Att köra hoppning och dressyr för sig, fälttävlan och de andra grenarna var och en för sig, det skulle betyda ekonomisk större säkerhet för arrangörerna och, faktiskt, bättre sport, särskilt för de grenar som då slipper vara testpiloter för nyanlagda spår.